Busskort är ingen lyx!
Mitt under coronaåret 2020 ändrades plötsligt ”rutinerna” i Jönköpings kommun när det gällde försörjningsstöd. Nu har det blivit nästan omöjligt för personer med försörjningsstöd att få ett busskort. För att få ett busskort ställdes upp regler om att personen var tvungen att ha tre inbokade möten per vecka, på minst tre kilometers avstånd, något som få kan uppvisa.
I ett allt hårdnande samhällsklimat är det viktigt att stå upp för de mest utsatta och för människors lika värde. Vi kräver att kommunen snarast återgår till de tidigare rutinerna och medger busskort till den som uppbär försörjningsstöd!
Den person som beviljas försörjningsstöd har en oerhört utsatt ekonomisk situation. Alla tillgångar måste först ha tagits i anspråk för det egna uppehållet. Många människor som söker försörjningstöd har ett tufft liv bakom sig, de kan ha blivit utförsäkrade från Försäkringskassan, gått miste om sin A-kassa eller har lidit av ohälsa eller svårigheter av andra slag under lång tid. De nya rutinerna säger att om personen har en bil skall den säljas, och det som inbringats skall gå till uppehälle, innan vederbörande kan få försörjningsstöd. Ekonomin är alltså helt körd i botten.
Försörjningstödet i sig ger verkligen inte mycket pengar att leva på. För en ensamstående uppgår försörjningstödet per månad till totalt 3160 kronor. Denna summa fördelas enligt följande: livsmedel 1825 kronor, kläder 589 konor, hygien 291 kronor och fritid 445 kronor. Med en sådan ekonomi blir
ett busskort för 740 kronor en mycket stor utgift, en utgift som vida överstiger fritidspengarna.
Personer med försörjningstöd har rätt till en anständig tillvaro med sociala kontakter och meningsfulla aktiviteter. För många handlar det om stöd för att komma i arbete igen, för andra är det kanske inte möjligt. Oavsett vilket måste målet ändå alltid vara att kunna upprätthålla sociala kontakter och meningsfulla aktiviteter, för att bevara hälsan. När ekonomin är så dålig finns det en stor risk för att personen isolerar sig i hemmet om busskort inte medges. Dessutom är numera hela samhället uppbyggt på att människor har bil eller har möjlighet att åka kollektivt för att kunna ta del av samhällsservice, inköp och andra aktiviteter. Att inte ha de möjligheterna är ett allvarligt ingrepp i en människas liv och blir mycket stigmatiserande.
Kyrkornas diakoner som möter människor i utsatthet har reagerat över indragningen av busskorten och berättar att det slagit hårt, och ökat isoleringen bland dem som redan lever på marginalen.
Vänsterpartiet har tidigare agerat och tagit upp frågan i en interpellation i kommunfullmäktige. Nu återkommer Vänsterpartiet med en motion i frågan.
Inga Jonasson
Ledamot Individ och familjeomsorgsnämnden
Kristoffer Wolke
Ersättare kommunfullmäktige
