Våra skolbyggnader ska omges av gröna strukturer, skolgårdarna ska vara miljöer som främjar barns och ungas allsidiga utveckling. Här måste finnas plats för lek, sport och aktiviteter, men även för samtal, enskildhet, sinnliga upplevelser och stillhet.
Det finns ett samband mellan en skolgårds kvalitet och mängden utevistelse. Ju högre kvalitet en skolgård har, i form av grönska och väl planerade ytor, desto mer tid spenderar barn och ungdomar utomhus.
Utemiljöns betydelse för barns utveckling och sociala samspel måste framhävas och främjas vid nybyggnationer och renoveringar av skolor.
”För att alla barn ska ha samma möjligheter till hälsa, lärande och utveckling behövs tidigare regler och nationella insatser för utformningen av landets skolgårdar”, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.
Boverket anser att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per elev i grundskolan. Det är en nivå Vänsterpartiet envist hänvisat till vid planeringen av nya skolor och vid om- och tillbyggnad av skolor i vår kommun.
På vilka sätt kan kommunen påverka den påtagliga minskningen av friytor i de så kallade friskolorna?
Hur ser det då ut? Landers skolgårdar krymper. Nära 464 000 grundskoleelever (42 %) hade år 2020 en friyta som understeg 30 kvadratmeter, enligt en kartläggning som SCB gjort på uppdrag av Boverket.
Elever på friskolor har i genomsnitt en friyta på 28 kvadratmeter, elever vid kommunala skolor 49 kvadratmeter. Friytan per elev vid kommunala skolor har förändrats något över tid medan den vid friskolor har minskat stadigt sedan 2014.
Hur ser det då ut i vår kommun? År 2020 var skolområdenas friyta per elev 40,0 kvadratmeter. För kommunala skolor var snittet 43,2 kvadratmeter per elev, vilket är okej. Vid friskolor var friytan 20,5 kvadratmeter. Uselt!
För kommunala skolor är det en marginell minskning från 43,9 till 43,2 kvadratmeter/elev mellan 2014 och 2020. För friskolor en kraftig minskning från 24,5 till 20,5 kvadratmeter/elev under samma tid. Detta är inte acceptabelt!
Vid kommunfullmäktiges sammanträde efter sommaruppehållet lyfter vi frågan om skolgårdar och vill vi ha svar på följande frågor:
Finns det kommunala skolor som har mindre än 30 kvadratmeter friyta per elev?
På vilka sätt kan kommunen påverka den påtagliga minskningen av friytor i de så kallade friskolorna?
Finns det en dialog mellan kommunen och friskolorna rörande detta?
Jerry Hansson (V)
Gruppledare, Vänsterpartiet, Jönköpings kommun