Större delen av texten ägnas dock åt att återigen framföra en världsbild där varken diskriminering eller rasism förekommer utan är något som är påhittat av ”politiker”. I deras omvända värld bygger människors upplevelser av diskriminering på felaktig information som politiker matat dem med.

Förslaget om visitationszoner innebär att polisen har rätt att kroppsvisitera alla inom den aktuella zonen, oavsett om det finns en misstanke om brott eller inte. Det är ingen liten sak. Varför ska det inte kunna ifrågasättas? Det hade varit mer anmärkningsvärt om ett sådant förslag bara hade runnit igenom systemet under tystnad.

Polisen kan absolut behöva fler verktyg i arbetet med att få bukt med gängbrottsligheten. Samtidigt innebär förslaget att det läggs ett orimligt stort ansvar på enskilda medarbetare i statens tjänst. Det finns också ett begränsat underlag som visar om visitationszoner kan ha en brottsförebyggande effekt och forskningen är inte entydig.

Det finns heller ingen enig linje hos polisen om hur verkningsfullt detta är. En del menar att det till och med kan vara kontraproduktivt då det riskerar att påverka tilliten till polisen på ett negativt sätt. Tillit är grundläggande för ett väl fungerande samhälle. Den tar tid att bygga upp men kan raseras på nolltid.

I vårt yttrande nämner vi att det kan finnas fördelar med förslaget men framför allt försöker vi problematisera vad vi ser som de största riskerna. Bland annat belyser vi barnrättsperspektivet, vilket är självklart med tanke på att även barn kan bli föremål för kroppsvisitation.

Vi resonerar även om risken för stigmatisering av vissa områden som redan i dag upplever ett utanförskap och en stämpel (även om Eklöf och Kors inte erkänner den upplevelsen). Även utredaren belyser risker med stigmatisering i promemorian.

Sist av allt beskyller Eklöf och Kors andra politiker för en polariserande retorik, något som kan sägas vara väl magstarkt av politiker som tillhör ett parti vars ideologi bygger på en uppdelning i ett ”vi” och ett ”dom” och där invandrare är orsaken till alla samhällsproblem.

Ann-Marie Nilsson (C)

Kommunstyrelsens ordförande, Jönköpings kommun

Mona Forsberg (S)

Kommunalråd

Andreas Persson (S)

Kommunalråd

Ann-Marie Hedlund (L)

Gruppledare

Julia Löf (V)

Gruppledare

Malin Skreding Hallgren (MP)

Gruppledare