Idag är det 1 maj, årets bästa dag – arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Dagen för solidaritet och gemenskap. Dagen då vi påminner oss om att ingen viktig seger har vunnits utan kamp, men att inget är omöjligt när vi gör det tillsammans.

Det finns alltid anledning att sluta upp och gå ut på 1 maj. Men det var länge sedan det kändes mer angeläget än vad det gör just nu. För det är mycket som står på spel och mycket som går åt fel håll.

I september 2022 fick Sverige en högerkonservativ regering. Det första regeringen gjorde efter valet var att de tog med sig Sverigedemokraterna och åkte till ett slott, där de skrev sitt politiska manifest, Tidöavtalet.

Sverige har förändrats under de här åren med Tidöpartierna. Omvärlden ser det när de följer utvecklingen i Sverige. Vi som lever här ser det. Flera av oss känner det in på bara skinnet.

Tidöavtalet bygger på en politik som får håret att resa sig i nacken, en politik som inte hör hemma i en välfärdsstat, i en demokrati. Det är visitationszoner, kroppsvisitation utan skälig misstanke, angiverilag, hemliga tvångsåtgärder mot barn och utvisning på grund av brister i levnadssätt. Det är repressivt, det är auktoritärt, det är rättsosäkert och det är rasistiskt.

Med Tidöpartiernas politik så riskerar vi principen om allas likhet inför lagen och lägger istället grunden för ett vi och dem-samhälle där ledande politiker angriper fria medier, villkorar bistånd, avfärdar vetenskapliga expertorgan och kallar statsanställda för myndighetsaktivister. Behöver du en anledning att rösta bort den här regeringen 2026 – läs Tidöavtalet! Läs Tidöavtalet och gör motstånd. Säg ifrån!

Kamrater!

Idag tågar vi under parollen ”alla ska ha råd”. Vi behöver alla äta och ha någonstans att bo. Alla behöver vi el, värme, tak över huvudet och om vi blir sjuka behöver vi ha råd att hämta ut vår medicin.

Allt det här är basala livsnödvändigheter. Nödvändigheter som borde vara självklarheter i ett rikt land som Sverige. Men alla har inte råd. Allt fler svenskar har svårt att få pengarna att räcka till. Kostnadskrisen, med skenande matpriser och höga boendekostnader, har påverkat alla, men slår allra hårdast mot de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Och att dela rättvist på bördorna och skydda dem som har små marginaler är vad varje anständigt samhälle gör i svåra tider.

Och i våra grannländer, i Norge, Danmark, Finland, har staten gjort precis det och gått in och stöttat barnfamiljer ekonomiskt i krisen. Men inte i Sverige. Här tittar regeringen och SD på när köerna till Röda korset och Stadsmissionen fylls av föräldrar som inte längre har råd med näringsriktig mat till sina barn och som själva går och lägger sig hungriga.

De tittar bort när vräkningarna ökar och fler och fler hamnar hos Kronofogden för att de inte har råd att betala sina räkningar. Just nu har nästan en halv miljon svenskar skulder som gått till Kronofogden.

Låt oss tala klarspråk om vad som händer här: vi har en regering som prioriterar höginkomsttagare framför barnfamiljer. Som prioriterar höjt rotavdrag framför höjt barnbidrag. En regering som, mitt i krisen, när det behövs som mest, tar bort det förstärkta bostadstillägget och samtidigt chockhöjer priset på mediciner. Det är en rå klasspolitik som förstärker klyftor och ökar orättvisor.

När de borgerliga partierna hade regeringsmakten senast, 06-14, lade man 27 gånger mer på skattesänkningar än vad man gjorde på välfärden. Så ser de borgerliga prioriteringarna ut.

Den här regeringen har på två år sänkt skatterna med 70 miljarder. Höginkomsttagare, som Jimmie Åkesson t ex, har med regeringens skattesänkningar fått 3 000 kr mer i månaden medan en undersköterska med en månadslön på 29 000 fått 2 000 kr – om året. Om året.

Hjärtsjuka pensionärer, undersköterskor med diabetes och byggare med söndervärkta ryggar betalar idag de rikas skattesänkningar med höjda medicinpriser och försämrad välfärd. Det är en skam.

Vi förtjänar bättre. Vi förtjänar en regering som använder sin politiska makt för att skydda hushållen och fördela resurserna så att alla har råd att leva trygga och anständiga liv.

En sån regering kräver ett starkt vänsterparti. Det partiet är vi.

Vi säger inte till folk att köpa ullunderställ när elen blir för dyr – vi har en politik för att sänka priset med Sverigepriser på el.

Vi sitter inte och fikar med matjättarna – vi formulerar lagkrav som bryter upp deras oligopol och tvingar dem att redovisa sin prissättning. Vi menar allvar med att alla ska ha råd med mat!

Kamrater.

Sverige är ett rikt land – och samtidigt ett land som förfaller. Ingen litar längre på att tågen ska gå i tid. Hela bostadsområden väntar på renoveringar som aldrig blir av. Elnätet klarar inte av de ökande behoven och i marken rostar avloppsrören sönder. Också det här är en effekt av skattesänkningar och en ovilja att investera i det gemensamma.

Historiskt har vi lagt mycket mer på transportinfrastrukturen än vad vi gör idag. Idag lever vi på tidigare generationers investeringar samtidigt som skicket på både väg och järnväg blir allt sämre. Var tredje statlig väg klassas idag som dålig eller mycket dålig och ju längre upp i landet man kommer, desto sämre blir skicket. Vi har inte en likvärdig infrastruktur i det här landet.

Men på järnvägen är problemen än mer akuta. Underhållsskulden på järnvägen är tre gånger större än på vägnätet och skulden ökar också med ofattbara 400 000 kronor – i timmen.

Förutom underhållsskulden finns också en stor kapacitetsbrist. Resandet på järnväg har mer än dubblerats de senaste decennierna, men järnvägen har inte byggts ut. Vi har idag rekordmånga tåg på ett slitet, underdimensionerat järnvägsnät som inte räcker till.

Orsaken stavas underfinansiering och marknadisering. Sverige var först i Europa med att avreglera hela tågtrafiken och idag har vi världens mest avreglerade järnväg. Har det funkat bra tycker ni? Nej.

Från Vänsterpartiet fortsätter vi upprepa samma budskap: Problemet på svensk järnväg är ett systemfel. Så länge det systemfelet inte åtgärdas så kommer problemen att kvarstå. Därför: ta tillbaka kontrollen, återreglera järnvägen och återta järnvägsunderhållet i offentlig regi. Snart 40 år med privatiseringar och fragmentering är 40 år för mycket. Nu räcker det! Vi kräver en folkets järnväg. En järnväg som inte bara fungerar – vi kräver en järnväg i världsklass!

Men kamrater, vi kräver också, i likhet med en majoritet av svenska folket, en regering som för en politik som gör att Sverige når klimatmålen.

Men den här regeringen gör tvärtom. Mitt i en pågående klimatkris så ökar Sverige, nu för första gången på 20 år, utsläppen av växthusgaser.

Sverige ser nu ut att, inte bara missa 2030-målet, utan samtliga klimatmål. Det är extremt allvarligt.

Och vi vet också vad som står på spel. Misslyckas vi med att ställa om i tid riskerar vi en värld där en femtedel av landytan är obeboelig och där över 1 miljard människor kan tvingas på flykt på grund av klimatförändringar.

Det är därför Pariasavtalets mål om att hålla uppvärmningen väl under 2 grader är så viktigt. Det är därför klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. En fråga som varje seriös regering tar på största allvar.

Men den här regeringen krumbuktar sig, blandar bort korten och tonar ner kritiken. Men faktum är att utsläppen hade varit lägre idag om regeringen inte hade tagit några beslut alls. Det betyder alltså att man aktivt valt styrmedel som ökar utsläppen. Det är helt förkastligt och ytterligare en anledning till att den här regeringen behöver bytas ut.

Kamrater.

Världen omkring oss är på många sätt mörkare och mer hotfull än på länge.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina fortsätter att skörda oskyldiga liv och mala städer och miljontals människors framtidstro till grus. Och Putin har fått en vän i Vita Huset, som delar hans uppfattning att den som är stor och stark har rätt att angripa och ta över andra länder om det gynnar ens egna intressen.

Det är en världsordning som varken kan eller ska tolereras.

Vittnesmålen från Gaza är nästan för outhärdliga för att ta in. Dödssiffrorna är ofattbara.

Civila dödas urskillningslöst. Aldrig tidigare har så många barn dödats i ett krig. Sjukhus och skolor bombas systematiskt, så sent som i april bombades ett tältläger för palestinska flyktingar. Journalister, hjälparbetare och räddningspersonal attackeras och dödas.

Förstörelsen av allt som är mänskligt liv saknar motstycke.

Det blir allt mer uppenbart att den israeliska högerregeringens mål inte är att kämpa ner Hamas, utan hela den palestinska befolkningen. Det som pågår måste kallas vid sitt rätta namn: det är ett folkmord.

Det finns inga ursäkter för den svenska regeringen, EU eller något anständigt land i världen att inte göra allt som överhuvudtaget går för att få stopp på mördandet.

Inför handelssanktioner och stopp för all vapenhandel med Israel, utöka sanktionerna mot ledande företrädare och illegala bosättare. Israel måste tvingas till eldupphör. Benjamin Netanyahu och de övriga ansvariga måste ställas till svars för sina brott.

En rättvis fred är den enda möjliga vägen framåt. En fred där palestinierna erkänns rätten till sitt land och där Israel respekterar Palestinas gränser och rätt till självbestämmande.

Liksom den svenska regeringen inte klarar av att sätta ned foten mot Israel fortsätter man även att krypa för Turkiet. Människor har utvisats från Sverige till Turkiet där de fängslats och nu har Turkiet gått så långt att de fängslat en svensk journalist och hotar med tolv års fängelse för att han granskat

Turkiet och utvisningarna av kurder. Journalistik är inget brott – Joakim Medin måste släppas!

Om ett år är vi i en valrörelse och där behövs vi, alla vi, för att uppnå en förändring.

Och förändring är inte bara möjlig, den är nödvändig. Det går att ställa om vårt samhälle för att hejda klimatkrisen. Det går att pressa ner priserna på mat och el. Det går att förbättra välfärden, bygga bra bostäder och skapa trygga jobb.

Det är därför det är så viktigt att vi syns och hörs, på 1 maj men också alla andra dagar. När vi samlas idag gör vi det, inte bara för att vi tror att en annan värld är möjlig, utan för att vi arbetar för att göra den möjlig.

Tack för att ni lyssnat. Länge leve första maj! Länge leve socialismen!